Det datalogiska tänkandet är (enligt mig) större än vad en människa kan själv upptäcka, då det är en del av vår kultur och våra artefakter. I princip är det ”inbyggt” i dagens datorer då det är grunden för hur man använder och konstruerar strukturer (t.ex. funktion, variabel, länkad lista och sortering) inom datavetenskap. Matrisen nedan är bra, men kan vara ett hinder för elever och lärare att själva fundera hur datalogiskt tänkande skiljer sig från redan existerande skolämnen.
För att undvika att olika aktiviteter ”pekar mot” kod måste man fundera vad som menas med ett tänkande. Om eleverna skall lära sig vad som menas med datalogiskt tänkande är det en stor fördel om de själva uppleva vad som skiljer detta tänkande fr annat tänkande. Ett arbete som kräver självreflektion och öppenhet i elevgruppen så att de kan dela vad som händer då de arbetar. Att låta eleverna dra nytta av varandras olikheter är viktigt, där man ser hur tänkandet är en konsekvens av det som artefakten/ modellen/ logiken/ skriptet/ koden gör synligt. Inom programmering använder man ibland par-programmering enbart för att resultatet blir så mycket bättre, då den ena ser det som den andra inte ser. Som grupp skapar man något som man sedan kan samlas runt för att utvärdera och ta nästa steg i arbetsprocessen, vilket är vanligt i arbetslivet.
Att arbeta med kod i Scratch eller annan miljö kan vara en väg, men kan likväl urarta till en situation där eleverna jobbar enskilt eller i bästa fall två och två.
Att man skall upptäcka datalogiskt tänkande inom ramarna för en eller några lektioner kräver flera röster och många vilda förslag. Dessutom blir det roligare!
TVÅ ÖVNINGAR I xxxx
Syftet med dessa två övningar är att elever och lärare funderar på vilket sätt deras tankar och arbetsprocess förändras då tekniken förändras (penna/ papper, minräknare/ skrivmaskin och dator/ mjukvara). Den första övningen, med en text, måste vara konstruerad så att eleverna kan skapa olika berättelser beroende på hur de väljer att konstruera dess dramaturgi (om man önskar arbeta med videosnuttar går det lika bra). Den andra övningen, beräkningsproblemet, måste vara av sådan natur att det är begripligt först efter ett antal olika iterationer.
Låt eleverna arbeta med text som produceras på olika sätt: 1) Först arbetar de med text som de skriver med penna och papper, 2) sedan arbetar de med text som skrivs med en skrivmaskin (om det finns på skolan) och slutligen 3) skrivs texten med dator och ordbehandlare.
Låt eleverna arbeta med ett beräkningsproblem där problemet blir begripligt allt eftersom de arbetar. Låt eleverna arbeta med liknande problem med tre olika tekniker: 1) penna och papper, 2) med miniräknare, och slutligen 3) ett beräkningsprogram som Excel. I denna övning kommer några att inse hur de bygger upp en algoritm i 1), 2) och 3), medan den senare är det mest dynamiska (beroende på hur man bygger) för den kan med några enkla steg förändras för att passa många olika varianter av problemet.
En insikt som man bör dra i dessa tre steg, handlar om vår förmåga att återanvända text (spara, kopiera och klistra in) på de ställen där den passar. Något som sällan skådats sedan Gutenberg skapade tryckpressarna med sina typer och ramar av typer.
EN ÖVNING TILL LÄRAREN
Vilka delar av matrisen uppfyller dessa två övningar?
*******
Vad säger forskning om CS:s rötter och ursprung? (hämtat fr tidskriften Technology and Culture)
Review in journal Technology and Culture of
”It Began with Babbage: The Genesis of Computer Science. By Subrata Dasgupta. New York: Oxford University Press, 2014.”
”But the nascent community of computer scientists had succeeded in identifying a set of epistemic objects, such as algorithms, data structures, and programming languages, around which to build a disciplinary apparatus, and they had developed a standard terminology, a conceptual toolkit, and even a first range of textbooks.
…
At this point, the idea of automatic computation as founding principle of computer science shows its limitations. To be fair, historians of computing are just starting to explore the social and intellectual processes of boundary work that led to the formation of computer science. Nevertheless, they have identified the shift away from the particular physical machine toward the study of universal computational processes as one of the key transformations in the emergence of computer science.”
Punch-Card Systems and the Early Information Explosion, 1880–1945.By Lars Heide.Baltimore:Johns Hopkins University Press,2009
”I am familiar with most of the available literature on punch-card technology. But it was only after reading Lars Heide that I felt I truly understood how such systems worked inpractice,and the specific ways in which these systems both prefigured and differed significantly from—later developments in electronic computing”.
Carroll W. Pursell, “Technologies as Cultural Practice and Production,” 716 – 17. A similar point is made in Peter Galison, “The Ontology of the Enemy,” 265.