Det datalogiska t\u00e4nkandet \u00e4r (enligt mig) st\u00f6rre \u00e4n vad en m\u00e4nniska kan sj\u00e4lv uppt\u00e4cka, d\u00e5 det \u00e4r en del av v\u00e5r kultur och v\u00e5ra artefakter. I princip \u00e4r det \u201dinbyggt\u201d i dagens datorer d\u00e5 det \u00e4r grunden f\u00f6r hur man anv\u00e4nder och konstruerar strukturer (t.ex. funktion, variabel, l\u00e4nkad lista och sortering) inom datavetenskap. Matrisen nedan \u00e4r bra, men kan vara ett hinder f\u00f6r elever och l\u00e4rare att sj\u00e4lva fundera hur datalogiskt t\u00e4nkande skiljer sig fr\u00e5n redan existerande skol\u00e4mnen.<\/p>\n
F\u00f6r att undvika att olika aktiviteter \u201dpekar mot\u201d kod m\u00e5ste man fundera vad som menas med ett t\u00e4nkande. Om eleverna skall l\u00e4ra sig vad som menas med datalogiskt t\u00e4nkande \u00e4r det en stor f\u00f6rdel om de sj\u00e4lva uppleva vad som skiljer detta t\u00e4nkande fr annat t\u00e4nkande. Ett arbete som kr\u00e4ver sj\u00e4lvreflektion och \u00f6ppenhet i elevgruppen s\u00e5 att de kan dela vad som h\u00e4nder d\u00e5 de arbetar. Att l\u00e5ta eleverna dra nytta av varandras olikheter \u00e4r viktigt, d\u00e4r man ser hur t\u00e4nkandet \u00e4r en konsekvens av det som artefakten\/ modellen\/ logiken\/ skriptet\/ koden g\u00f6r synligt. Inom programmering anv\u00e4nder man ibland par-programmering enbart f\u00f6r att resultatet blir s\u00e5 mycket b\u00e4ttre, d\u00e5 den ena ser det som den andra inte ser. Som grupp skapar man n\u00e5got som man sedan kan samlas runt f\u00f6r att utv\u00e4rdera och ta n\u00e4sta steg i arbetsprocessen, vilket \u00e4r vanligt i arbetslivet.<\/p>\n
Att arbeta med kod i Scratch eller annan milj\u00f6 kan vara en v\u00e4g, men kan likv\u00e4l urarta till en situation d\u00e4r eleverna jobbar enskilt eller i b\u00e4sta fall tv\u00e5 och tv\u00e5.<\/p>\n
Att man skall uppt\u00e4cka datalogiskt t\u00e4nkande inom ramarna f\u00f6r en eller n\u00e5gra lektioner kr\u00e4ver flera r\u00f6ster och m\u00e5nga vilda f\u00f6rslag. Dessutom blir det roligare!<\/p>\n
TV\u00c5 \u00d6VNINGAR I xxxx<\/p>\n
Syftet med dessa tv\u00e5 \u00f6vningar \u00e4r att elever och l\u00e4rare funderar p\u00e5 vilket s\u00e4tt deras tankar och arbetsprocess f\u00f6r\u00e4ndras d\u00e5 tekniken f\u00f6r\u00e4ndras (penna\/ papper, minr\u00e4knare\/ skrivmaskin och dator\/ mjukvara). Den f\u00f6rsta \u00f6vningen, med en text, m\u00e5ste vara konstruerad s\u00e5 att eleverna kan skapa olika ber\u00e4ttelser beroende p\u00e5 hur de v\u00e4ljer att konstruera dess dramaturgi (om man \u00f6nskar arbeta med videosnuttar g\u00e5r det lika bra). Den andra \u00f6vningen, ber\u00e4kningsproblemet, m\u00e5ste vara av s\u00e5dan natur att det \u00e4r begripligt f\u00f6rst efter ett antal olika iterationer.<\/p>\n
L\u00e5t eleverna arbeta med text som produceras p\u00e5 olika s\u00e4tt: 1) F\u00f6rst arbetar de med text som de skriver med penna och papper, 2) sedan arbetar de med text som skrivs med en skrivmaskin (om det finns p\u00e5 skolan) och slutligen 3) skrivs texten med dator och ordbehandlare.<\/p>\n
L\u00e5t eleverna arbeta med ett ber\u00e4kningsproblem d\u00e4r problemet blir begripligt allt eftersom de arbetar. L\u00e5t eleverna arbeta med liknande problem med tre olika tekniker: 1) penna och papper, 2) med minir\u00e4knare, och slutligen 3) ett ber\u00e4kningsprogram som Excel. I denna \u00f6vning kommer n\u00e5gra att inse hur de bygger upp en algoritm i 1), 2) och 3), medan den senare \u00e4r det mest dynamiska (beroende p\u00e5 hur man bygger) f\u00f6r den kan med n\u00e5gra enkla steg f\u00f6r\u00e4ndras f\u00f6r att passa m\u00e5nga olika varianter av problemet.<\/p>\n
En insikt som man b\u00f6r dra i dessa tre steg, handlar om v\u00e5r f\u00f6rm\u00e5ga att \u00e5teranv\u00e4nda text (spara, kopiera och klistra in) p\u00e5 de st\u00e4llen d\u00e4r den passar. N\u00e5got som s\u00e4llan sk\u00e5dats sedan Gutenberg skapade tryckpressarna med sina typer och ramar av typer.<\/p>\n
EN \u00d6VNING TILL L\u00c4RAREN<\/p>\n
Vilka delar av matrisen uppfyller dessa tv\u00e5 \u00f6vningar?<\/p>\n
******* ”But the nascent community of computer scientists had succeeded in identifying a set of epistemic objects, such as algorithms, data structures, and programming languages, around which to build a disciplinary apparatus, and they had developed a standard terminology, a conceptual toolkit, and even a first range of textbooks. ”I am familiar with most of the available literature on punch-card technology. But it was only after reading Lars Heide that I felt I truly understood how such systems worked inpractice,and the specific ways in which these systems both prefigured and differed significantly from\u2014later developments in electronic computing”.<\/p>\n Carroll W. Pursell, \u201cTechnologies as Cultural Practice and Production,\u201d 716 – 17. A similar point is made in Peter Galison, \u201cThe Ontology of the Enemy,\u201d 265.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Det datalogiska t\u00e4nkandet \u00e4r (enligt mig) st\u00f6rre \u00e4n vad en m\u00e4nniska kan sj\u00e4lv uppt\u00e4cka, d\u00e5 det \u00e4r en del av v\u00e5r kultur och v\u00e5ra artefakter. I princip \u00e4r det \u201dinbyggt\u201d i dagens datorer d\u00e5 det \u00e4r grunden f\u00f6r hur man anv\u00e4nder och konstruerar strukturer (t.ex. funktion, variabel, l\u00e4nkad lista och sortering) inom datavetenskap. Matrisen nedan […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":310,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/rolandsson.nu\/wp\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/309"}],"collection":[{"href":"https:\/\/rolandsson.nu\/wp\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/rolandsson.nu\/wp\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rolandsson.nu\/wp\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rolandsson.nu\/wp\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=309"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/rolandsson.nu\/wp\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/309\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":399,"href":"https:\/\/rolandsson.nu\/wp\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/309\/revisions\/399"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rolandsson.nu\/wp\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/310"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/rolandsson.nu\/wp\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=309"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/rolandsson.nu\/wp\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=309"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/rolandsson.nu\/wp\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=309"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nVad s\u00e4ger forskning om CS:s r\u00f6tter och ursprung? (h\u00e4mtat fr tidskriften\u00a0Technology and Culture<\/em>)
\nReview in journal Technology and Culture of
\n”It Began with Babbage: The Genesis of Computer Science.\u00a0By Subrata Dasgupta. New York: Oxford University Press, 2014.”<\/p>\n
\n…
\nAt this point, the idea of automatic computation as founding principle of computer science shows its limitations. To be fair, historians of computing are just starting to explore the social and intellectual processes of boundary work that led to the formation of computer science. Nevertheless, they have identified the shift away from the particular physical machine toward the study of universal computational processes as one of the key transformations in the emergence of computer science.”
\nPunch-Card Systems and the Early Information Explosion,\u00a01880\u20131945.By Lars Heide.Baltimore:Johns Hopkins University Press,2009<\/p>\n