Det finns en glidning i all typ av pedagogisk forskning, d\u00e4r man kan studera ett \u00e4mne genom att n\u00e4rma sig \u00e4mnet p\u00e5 olika s\u00e4tt: 1) i sig sj\u00e4lv, 2) m\u00e4nniskan som upplever \u00e4mnet eller 3) hur \u00e4mnet har f\u00f6r\u00e4ndrats genom tiderna. I denna blogg s\u00f6ker jag ett s\u00e4tt att beskriva en kulturarvspedagogik som lyfter fram hur m\u00e4nniskan har genom tiderna arbetat med teknik. Det \u00e4r dock en liten hake som man kan v\u00e4nda till en m\u00f6jlighet, OM man \u00e4r medveten om den:
\n”History is not an empirical discipline. We cannot directly observe the past. We can only indirectly observe the effects of the past. These effects generally consist of man-made materials that survive from the past: texts and artifacts (including art)”<\/p>\n
Bl\u00e5sj\u00f6n N\u00e4t<\/a>\u00a0– en pdf som beskriver kort utveckling av vattenkraft sedan tidigt 1900-tal.<\/p>\n Lars Olsson<\/a>, har doktorerat i teknikhistoria p\u00e5 en avhandling om ingenj\u00f6rsprofessionen och framv\u00e4xten av h\u00f6gre teknisk utbildning och forskning under 1900-talet<\/p>\n Bengt Spade (1997).\u00a0Tag hand om tekniken<\/a> : inventering av kulturhistoriska industrimilj\u00f6er Bebyggelsehistorisk tidskrift<\/a>, Nr 43 (2002) med temat ”Industriarvet i fokus”<\/p>\n Svenska hembygdsf\u00f6reningar<\/a><\/p>\n SO-rummer<\/a><\/p>\n V\u00e5rt industriella kulturarv (Trollh\u00e4ttan<\/a>)<\/p>\n
\n”Inventering av kulturhistoriska industrimilj\u00f6er. En handledning som i grova drag redog\u00f6r f\u00f6r vilken processutrustning en inventerare m\u00f6ter i sex olika branscher: kvarnar, s\u00e5gverk, snickerier, gjuterier, verkstadsindustri och anl\u00e4ggningar f\u00f6r elf\u00f6rs\u00f6rjning.”
\nBebyggelsehistorisk tidskrift<\/a><\/p>\n