Warning: "continue" targeting switch is equivalent to "break". Did you mean to use "continue 2"? in /customers/e/5/0/rolandsson.nu/httpd.www/wp/wp-content/themes/verge/assets/frameworks/redux/admin/redux-framework/ReduxCore/extensions/customizer/extension_customizer.php on line 358

Warning: "continue" targeting switch is equivalent to "break". Did you mean to use "continue 2"? in /customers/e/5/0/rolandsson.nu/httpd.www/wp/wp-content/themes/verge/assets/frameworks/redux/admin/redux-framework/ReduxCore/extensions/customizer/extension_customizer.php on line 380

Warning: "continue" targeting switch is equivalent to "break". Did you mean to use "continue 2"? in /customers/e/5/0/rolandsson.nu/httpd.www/wp/wp-content/themes/verge/assets/frameworks/redux/admin/redux-framework/ReduxCore/extensions/customizer/extension_customizer.php on line 384

Warning: "continue" targeting switch is equivalent to "break". Did you mean to use "continue 2"? in /customers/e/5/0/rolandsson.nu/httpd.www/wp/wp-content/themes/verge/assets/frameworks/redux/admin/redux-framework/ReduxCore/extensions/customizer/extension_customizer.php on line 411

Warning: "continue" targeting switch is equivalent to "break". Did you mean to use "continue 2"? in /customers/e/5/0/rolandsson.nu/httpd.www/wp/wp-content/themes/verge/assets/frameworks/redux/admin/redux-framework/ReduxCore/extensions/customizer/extension_customizer.php on line 423

Warning: "continue" targeting switch is equivalent to "break". Did you mean to use "continue 2"? in /customers/e/5/0/rolandsson.nu/httpd.www/wp/wp-content/themes/verge/assets/frameworks/redux/admin/redux-framework/ReduxCore/extensions/customizer/extension_customizer.php on line 442

Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/e/5/0/rolandsson.nu/httpd.www/wp/wp-content/themes/verge/assets/frameworks/redux/admin/redux-framework/ReduxCore/extensions/customizer/extension_customizer.php:358) in /customers/e/5/0/rolandsson.nu/httpd.www/wp/wp-includes/feed-rss2.php on line 8
<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>lennart &#8211; A subject matter(s)</title>
	<atom:link href="https://rolandsson.nu/wp/?author=1&#038;feed=rss2" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://rolandsson.nu/wp</link>
	<description>can be offered differently according to teachers&#039; epistemic attitude, beliefs and teaching experiences.</description>
	<lastBuildDate>Sun, 31 Jul 2022 05:11:05 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=6.0.9</generator>
	<item>
		<title>Technology förändrar oss</title>
		<link>https://rolandsson.nu/wp/?p=815</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[lennart]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 31 Aug 2017 13:16:55 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://rolandsson.nu/wp/?p=815</guid>

					<description><![CDATA[&#8221;A man about forty-six years of age, giving the name of Joshua Coppersmith, has been arrested in New York for attempting to extort funds from ignorant and superstitious people by exhibiting a device which he says will convey the human voice over metallic wires, so that it will be heard by the listener at the [&#8230;]]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><b><span style="font-size: small;">&#8221;A man about forty-six years of age, giving the name of </span><span style="color: #ff0000; font-size: small;">Joshua Coppersmith,</span><span style="font-size: small;"> has been arrested in New York for attempting to extort funds from ignorant and superstitious people by exhibiting a device which he says will convey the human voice over metallic wires, so that it will be heard by the listener at the other end. He calls the instrument a &#8221;telephone&#8221;, which is obviously intended to imitate the word &#8221;telegraph&#8221;, and win the confidence of those who know of the success of the latter instrument without understanding the principles on which it is based. Well-informed people know that it is impossible to transmit the human voice over wires as may be done with dots and dashes and signals of the Morse Code, and that were it possible to do so, the thing would be of no practical value. The authorities who apprehended this criminal are to be congratulated, and it is to be hoped that it may serve as an example to other conscienceless schemers who enrich themselves at the expense of their fellow creatures.&#8221;</span></b></p>
<p>&nbsp;</p>
<p style="text-align: left;" align="CENTER"><b><span style="font-size: medium;">&#8211; from a Boston ( U.S.A) newspaper published in 1873</span></b></p>
<p style="text-align: left;" align="CENTER"><b><span style="font-size: small;">To go back to T. Henry Moray click below</span></b></p>
<p style="text-align: left;" align="CENTER"><a href="http://www.phils.com.au/moray.htm"><img loading="lazy" class="alignleft" src="http://www.phils.com.au/moray.gif" width="189" height="25" align="BOTTOM" /></a></p>
<p style="text-align: left;" align="CENTER">[source: http://www.phils.com.au/moray.htm]</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Why do the Ministry of Education act on behalf of the industries ?</title>
		<link>https://rolandsson.nu/wp/?p=790</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[lennart]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 30 Mar 2017 05:45:31 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://rolandsson.nu/wp/?p=790</guid>

					<description><![CDATA[Curriculum studies emphasise that, curriculum in comparison over time, is an important study object expressing “whether existing patterns of cultural, economic, and political life will be reproduced or transformed” (Carr, 1998, p.326). As a matter of fact, progress of democracy is closely related to curriculum development, as it incorporates “both a record of its past [&#8230;]]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p>Curriculum studies emphasise that, curriculum in comparison over time, is an important study object expressing “whether existing patterns of cultural, economic, and political life will be reproduced or transformed” (Carr, 1998, p.326). As a matter of fact, progress of democracy is closely related to curriculum development, as it incorporates “both a record of its past and a message for its future” (Carr, 1998, p.324). Over the last 100 years an important transformation of computing has taken place, as computers are smaller, cheaper and faster. On top, computer machines are able these days to deliver instantaneously what is wrong with the code. A tremendous technological improvement compared to yesterday when it took hours, days or weeks to identify a technological bug. We are empowered by technology and able to work out algorithms and optimise technology.</p>
<p>The history of technology reveals how we always searched for automation, algorithms and abstractions, as it maximise production with less money and raises industrial standards as it minimise errors in production. In school, this technological drive has forced a search for what and how should be taught in schools; today’s teachers expect students to tinker with computers instead of telling the optimised algorithm in a step-by-step sequence. Students are expected to discover and optimise the algorithms themselves.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Lee – Björkholm (lars) about the critics for CT</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kan skolan undervisa ett socio-tekniskt perspektiv?</title>
		<link>https://rolandsson.nu/wp/?p=773</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[lennart]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 13 Mar 2017 05:23:35 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://rolandsson.nu/wp/?p=773</guid>

					<description><![CDATA[Att undervisa ortens lokala teknikhistoria (som t.ex. järnvägen, de första vägarna anpassade för automobiler och vattenkraft med tillhörande distributionsföreningar) är engagerande och nära. Att dessutom studera samhällsutveckling med primärkällor gör att man uppskattar tidigare människors öden. Tillsammans med arkivpedagoger kan dina elever återuppleva vad som format dagens samhälle och förstå tekniken utifrån ett socio-tekniskt perspektiv.]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><span lang="sv"><span style="font-family: Calibri,sans-serif; font-size: small;"><span style="color: black; font-family: Arial,sans-serif; font-size: small;">Att undervisa ortens lokala teknikhistoria (som t.ex. järnvägen, de första vägarna anpassade för automobiler och vattenkraft med tillhörande distributionsföreningar) är engagerande och nära. Att dessutom studera samhällsutveckling med primärkällor gör att man uppskattar tidigare människors öden. Tillsammans med arkivpedagoger kan dina elever återuppleva vad som format dagens samhälle och förstå tekniken utifrån ett socio-tekniskt perspektiv.</span></span></span></p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Olika förutsättningar</title>
		<link>https://rolandsson.nu/wp/?p=765</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[lennart]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 10 Mar 2017 06:47:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://rolandsson.nu/wp/?p=765</guid>

					<description><![CDATA[Troligt är att det var i mötet mellan Lovelace och Babbage något nytt föddes-symboler för att beskriva en sekvens av instruktioner (algoritm). Troligt är att Det var tack vare deras olika bakgrund, olika syften (Babbage för att skapa exakta tabeller till vetenskapen och Lovelace för att skapa ett språk som beskriver o kan ersätta det [&#8230;]]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p>Troligt är att det var i mötet mellan Lovelace och Babbage något nytt föddes-symboler för att beskriva en sekvens av instruktioner (algoritm).</p>
<p>Troligt är att Det var tack vare deras olika bakgrund, olika syften (Babbage för att skapa exakta tabeller till vetenskapen och Lovelace för att skapa ett språk som beskriver o kan ersätta det mekaniska) med att automatisera och förmågan att se bortanför det konkreta (entreprenörskap), som ny teknik föddes. Det handlar inte om kvinna eller man. Det handlar om att ett möte uppstod mellan människor som hade olika förutsättningar.</p>
<p>Därutöver fanns det annan teknikutveckling i slutet av 1800-talet där man på liknande sätt försökte effektivisera, automatisera och sänka kostnaderna.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Teknikkritisk</title>
		<link>https://rolandsson.nu/wp/?p=757</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[lennart]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 08 Mar 2017 08:59:47 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://rolandsson.nu/wp/?p=757</guid>

					<description><![CDATA[Samhällets automatisering har allt sedan 1800-talets slut påverkat våra vanor och attityder.  Senaste tiden har sociala medier visat att våra sociala vanor förändras med teknik. Det är därför inte förvånande om (morgon)dagens teknik erbjuder andra möjligheter där appar/tjänster/produkter skapar andra vanor. För skolans del erbjuder detta scenario nya möjligheter att reflektera runt tekniken och dess [&#8230;]]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p>Samhällets automatisering har allt sedan 1800-talets slut påverkat våra vanor och attityder.  Senaste tiden har sociala medier visat att våra sociala vanor förändras med teknik. Det är därför inte förvånande om (morgon)dagens teknik erbjuder andra möjligheter där appar/tjänster/produkter skapar andra vanor. För skolans del erbjuder detta scenario nya möjligheter att reflektera runt tekniken och dess utveckling. Har vi idag en teknik som öppnar upp för en mera demokratisk situation, där i princip vem som helst kan påverka dess funktion?</p>
<p>Kan man erbjuda teknikundervisning som  är en del av dagens samhällsutveckling?</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Please don’t learn to code</title>
		<link>https://rolandsson.nu/wp/?p=721</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[lennart]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 18 Oct 2016 06:44:24 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://rolandsson.nu/wp/?p=721</guid>

					<description><![CDATA[&#8221;Don’t get me wrong; I do believe that engineering and programming are important skills. But only in the right context, and only for the type of person willing to put in the necessary blood, sweat and tears to succeed. The same could be said of many other skills. I would no more urge everyone to [&#8230;]]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p>&#8221;Don’t get me wrong; I do believe that engineering and programming are important skills. But only in the right context, and only for the type of person willing to put in the necessary blood, sweat and tears to succeed. The same could be said of many other skills. I would no more urge everyone to learn to program than I would urge everyone to learn to plumb.</p>
<p>&#8230;</p>
<p>ut don’t lose sight of reality while being charmed by our culture’s Silicon Valley romance. This field is not a get-out-of-debt-free card. You have to take the time to build your understanding of the field. You have to become comfortable with the fact that you are a problem-solver and not simply a “fill-in-framework-here” developer. You also must get used to the idea that at any moment you might need to learn a new framework or language, and that you will have to fight for a job if you don’t have formalized credentials.</p>
<p>Software engineering is a lucrative field, but the transformation from “coder” to “engineer” is challenging.</p>
<p>If you stick to it, you can not only change your life, but change your entire way of thinking&#8221;</p>
<p>(Source: https://techcrunch.com/2016/05/10/please-dont-learn-to-code/)</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Medborgarforskning</title>
		<link>https://rolandsson.nu/wp/?p=711</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[lennart]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 12 Oct 2016 10:13:21 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://rolandsson.nu/wp/?p=711</guid>

					<description><![CDATA[Under de senaste åren har intresset för medborgarforskning (Citizen Science) vuxit. Både inom det svenska och internationella forskarsamfundet har möjligheterna att på olika sätt enrollera allmänheten i vetenskaplig forskning uppmärksammats och olika projekt har initierats. Även inom humaniora så har medborgarforskning rönt en ökad uppmärksamhet, även om naturvetenskapliga projekt dominerar inom både den svenska och [&#8230;]]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p>Under de senaste åren har intresset för medborgarforskning (Citizen Science) vuxit. Både inom det svenska och internationella forskarsamfundet har möjligheterna att på olika sätt enrollera allmänheten i vetenskaplig forskning uppmärksammats och olika projekt har initierats. Även inom humaniora så har medborgarforskning rönt en ökad uppmärksamhet, även om naturvetenskapliga projekt dominerar inom både den svenska och internationella kontexten.</p>
<p><a href="https://www.spotteron.com/publicboards/auth/login">Spotteron </a>är en intressant applikation</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Christoper Kullenberg, GU, forskar om Citizen Science<br />
http://www.gu.se/omuniversitetet/personal/?userId=xkulch</p>
<p>Welcome to citizensciencegames https://citizensciencegames.com/<br />
The Xerces Society http://xerces.org/citizen-science/pollinator-citizen-science/<br />
USA National Phenology Network https://www.usanpn.org/<br />
Bumble Bee Watch http://www.bumblebeewatch.org/<br />
The Crowd &amp; The Cloud http://crowdandcloud.org/about-the-series</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Vad händer med internet?</title>
		<link>https://rolandsson.nu/wp/?p=697</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[lennart]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 20 Sep 2016 10:01:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://rolandsson.nu/wp/?p=697</guid>

					<description><![CDATA[I en artikel, &#8221;Is the Internet Being Ruined?&#8221; Hittade jag en del intressanta spår som pekar på att vi lever i ganska så knepig värld, där &#8221;the social impact of technology&#8221; är en högst påtaglig verklighet som vi måste ta i beaktande i skolan. Som exempel, vad betyder detta påstpende: &#8221;Firefox is the browser developed [&#8230;]]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p>I en artikel, &#8221;<a href="http://freakonomics.com/podcast/internet/">Is the Internet Being Ruined?</a>&#8221;</p>
<p>Hittade jag en del intressanta spår som pekar på att vi lever i ganska så knepig värld, där &#8221;the social impact of technology&#8221; är en högst påtaglig verklighet som vi måste ta i beaktande i skolan. Som exempel, vad betyder detta påstpende:</p>
<p><strong>&#8221;Firefox is the browser developed by the non-profit <a href="https://www.mozilla.org/en-US/foundation/" target="_blank">Mozilla Foundation</a>. It has roughly <a href="https://clicky.com/marketshare/us/web-browsers/" target="_blank">20 percent of U.S. market share</a> in browsers. But with more than 40 percent is the Chrome browser. Microsoft’s Internet Explorer is still hanging on with about 20 percent. And then Safari has nearly 10 percent. Safari belongs to Apple; Chrome, to Google. So, no unfamiliar names there&#8221;</strong></p>
<p>&nbsp;</p>
<p><a href="http://www.nytimes.com/2016/07/24/books/review/only-humans-need-apply-and-more.html?_r=0">Bokrecensioner </a>om Man vs Machine</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Internet of me</title>
		<link>https://rolandsson.nu/wp/?p=694</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[lennart]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 04 Sep 2016 21:19:17 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://rolandsson.nu/wp/?p=694</guid>

					<description><![CDATA[En ny trend handlar om att konsumenten skall få kontroll över sina data på nätet &#8211; Internet of me]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p>En ny trend handlar om att konsumenten skall få kontroll över sina data på nätet &#8211; <a href="https://svenska.yle.fi/artikel/2016/09/04/internet-me-du-ska-fa-storre-makt-over-dina-data">Internet of me</a></p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Materialism vs Idealism</title>
		<link>https://rolandsson.nu/wp/?p=657</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[lennart]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 18 Jun 2016 06:00:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://rolandsson.nu/wp/?p=657</guid>

					<description><![CDATA[I mötet mellan didaktik och själva ämnet utvecklas en ämnesdidaktisk kunskap.  Intressant nog inom programmering, så möter man ibland en föreställning i klassrummet där elever förväntas lära genom att på egen hand lära. Precis som om koden kan i sig själv undervisa och lära eleverna att programmera. Jag tycker mig se en parallell till dåtidens [&#8230;]]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p>I mötet mellan didaktik och själva ämnet utvecklas en ämnesdidaktisk kunskap.  Intressant nog inom programmering, så möter man ibland en föreställning i klassrummet där elever förväntas lära genom att på egen hand lära. Precis som om koden kan i sig själv undervisa och lära eleverna att programmera. Jag tycker mig se en parallell till dåtidens materialism (Se &#8221;<a href="http://docplayer.se/5668406-Den-materialistiska-filosofins-ursprung.html">Den materialistiska filosofins ursprung</a>&#8221;). Det skulle därför vara av intresse att undersöka på vilka grunder man arbetar runt pedagogiska frågor och digital kompetens, där man arbetat med föreställningar som grundar sig på tex. 1 till 1 och problembaserat lärande (utan lärare och med datorer, sk programmerad undervisning) eller varför inte de förväntningar som man hittar runt MOOC osv</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Se även &#8221;<a href="http://www.wadenstrom.net/texter/madi.htm">Materialistisk dialektik</a>&#8221;, Ralf Wadenström (1991)</p>
<h1 id="name_header"></h1>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>