Computer science (CS) in the compulsory education curriculum: Implications for future research

Maja Fjaestad är statssekreterare hos Kristina Persson, minister för strategi- och framtidsfrågor och nordiskt samarbete, och har tagit emot rapporten ”Algoritmer i Samhället”.

Så här uttalar hon sig:
”Jag hoppas att rapporten bidrar till en vidgad diskussion om samspelet mellan teknik, värderingar och demokrati. Tekniken är inskriven i en social kontext vilket också innebär att vi behöver en levande diskussion om hur vi vill använda den. För att möta framtiden behöver vi omfamna teknikens möjligheter samtidigt som vi utvärderar dess samhälleliga konsekvenser”

Rapporten på sid 27
”Utöver grund- och gymnasieskolans läroplaner bör utbildningar på universitetsnivå ses över så att dessa motsvarar de krav som det förändrade informationslandskapet för med sig. Det gäller inte minst utbildningsplaner (och undervisningsinnehåll) för universitetsutbildning till lärare”

”Vi menar att undervisning i MIK även måste inkludera en kritisk medvetenhet om vad algoritmer för med sig, tillsammans med vissa kunskaper i programmering. Att kunna söka, kommunicera och producera information är viktigt (..), men för att det ska kunna göras på ett sätt som tillförsäkrar ett öppet samhälleligt samtal måste en teknisk förståelse av algoritmer vara grundad i en kulturell förståelse av teknik”

 

Eckerdal, J. R. och Sundin O. (2014). Medie- &  informationskunnighet – en forskningsantologi

Sundin, O. (2015). Invisible Search: Information Literacy in the Swedish Curriculum for Compulsory Schools. Nordic Journal of Digital Literacy04 / 2015

Among the references, I find these of specific interest:

Lankshear & Knobel, 2008; Sundin & Francke, 2009

Krumsvik, R. (2008). Educational technology, epistemology and discourses in curricula in Norway. US–China Education Review, 5(5), 1–17.

Lankshear, C & Knobel, M (2008). Introduction: Digital literacies – concepts, policies and practices. In C. Lankshear & M. Knobel (Eds.), Digital literacies: Concepts, policies and practices (pp. 1–16). New York: Peter Lang.

Englund, T. (2012). Utbildningspolitisk monopolism: Nya utmaningar. In T. Englund, E., Forsberg & D. Sundberg (Eds), Vad räknas som kunskap? Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola (pp. 20–38). Stockholm: Liber.

Englund, T. (2011). The linguistic turn within curriculum theory. Pedagogy, Culture & Society, 19(2), 193–206.

Englund, T., Forsberg, E. & Sundberg, D. (2012). Introduktion: Vad räknas som kunskap? In T. Englund, E., Forsberg & D. Sundberg (Eds), Vad räknas som kunskap? Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola (pp. 5–17). Stockholm: Liber.

Kapitzke, C. (2003) (In)formation literacy: A positivist epistemology and a politics of (out)formation. Educational Theory, 53(1):pp. 37–53.

Young, M. (2013). Overcoming the crisis in curriculum theory: A knowledge-based approach. Journal of Curriculum Studies, 45(2), 101–118.