I sökandet efter hur teknik förändrat våra liv finner man att teknikens historia bjuder på många intressanta teknikskiften lokalt såväl som nationellt. Ett exempel finner man i Norrköpings textilindustrin som en gång i tiden stod för 70% av tillverkningen för det svenska behovet. Något som förändrades drastiskt i o med att man införde (Jacquard) maskiner och automatiserade textilindustrin. Ett annat exempel från Uppsala finns i övergången mellan olja till gas som drivmedel för stadens gatlyktor.
”Bomull var billigare än ylle. Intresset bland konsumenterna växte snabbt för bomullsplagg i städer och på landsbygden. De var billiga, lätta och hygieniska.”
”På lång sikt kommer den teknologiska utvecklingen att leda till högre välstånd, men vägen dit kan bli stökig. Gamla jobb kommer att försvinna och nya kommer att uppstå. ”
Att läsa gamla tidningar fr denna tidsperiod kan skvallra om en tid som var fylld av olika åsikter och värderingar om det ena (yrkesskicklighet) och det nya (bomull)
Den förstnämnda skiftet resulterade i spänning mellan hantverkare (män) och maskinarbetare (kvinnor). I det andra skiftet kan man studera i tidningar fr 1860-talet hur medborgare diskuterar fördelarna respektive nackdelarna med olja respektive gas i stadens ljuslyktor. Två olika exempel på hur människors relation till teknik har förändrat och omkullkastat levnadvillkoren för många familjer. Det intressanta för den här artikeln är dock att teknikskiften lämnar intressanta åsiktsbildningar och värderingar som vi kan uppleva. I det första exemplet så lär det finnas än i denna dag värderingar om vad som kännetecknar kvalitativt bra tyg. Medan i det andra exemplet måste vi studera Uppsala tidningar från 1860-talet för att studera hur ny teknik fick människor att anamma olika värderingar. Det intressant för denna artikel är dock att kunskap om teknik, sådan vi lär ut den i skolan är vanligen behäftad med värderingar, och om den inte har värderingar så är den ointressant.
Ta till exempel historien om hur barn som satt längst upp på spinnerimaskiner använde sina träskor för att sabotera (sabot – franska ordet för träsko) nålarna som kände av nollor och ettor i hålkorten. Om du stannar upp och funderar på den upprymdhet som dessa barn (och föräldrar) upplevde av att de stannat en maskin som tog deras arbete, så kanske du kan ana vilka konsekvenser teknik har än i denna dag. Teknik förändrar våra samhällen på ett drastiskt sätt!
Att söka lärandet i kunskapen i sig själv, är därför enligt mig, kontraproduktivt då det intressanta och värdefulla för undervisning ligger i kontrasterna mellan hur olika vi kan uppleva (ny) teknik; beroende på hur den slår mot våra livsvillkor. Om den inte är något av dessa två kanske den blir något vi tar för givet eller något vi inte intresserar oss för. Ett belysande exempel är hållbart samhälle och varför jag skall bli (växthusgas) vegetarian.
Nyligen satt jag och lyssnade på ett föredrag av ABB. Intressant! I filmen belyser de hur deras framgång baserar sig på en förmåga att följa teknikutvecklingen vad gäller AC och DC. För inte så länge sedan fanns ett behov av att transportera/distribuera energi längre sträckor, varför man sökte en teknik som transporterade energi med minimal förluster – tre fas systemet. Att studera SOU 1924:48 kan därför ge en mycket intressant läsning (Jordbruksdepartementet. KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉNS MEDDELANDEN 22. FÖRTECKNING ÖVER ELEKTRISKA KRAFTANLÄGGNINGAR I SVERIGE ÅR 1923)