Det finns en glidning i all typ av pedagogisk forskning, där man kan studera ett ämne genom att närma sig ämnet på olika sätt: 1) i sig själv, 2) människan som upplever ämnet eller 3) hur ämnet har förändrats genom tiderna. I denna blogg söker jag ett sätt att beskriva en kulturarvspedagogik som lyfter fram hur människan har genom tiderna arbetat med teknik. Det är dock en liten hake som man kan vända till en möjlighet, OM man är medveten om den:
”History is not an empirical discipline. We cannot directly observe the past. We can only indirectly observe the effects of the past. These effects generally consist of man-made materials that survive from the past: texts and artifacts (including art)”
Blåsjön Nät – en pdf som beskriver kort utveckling av vattenkraft sedan tidigt 1900-tal.
Lars Olsson, har doktorerat i teknikhistoria på en avhandling om ingenjörsprofessionen och framväxten av högre teknisk utbildning och forskning under 1900-talet
Bengt Spade (1997). Tag hand om tekniken : inventering av kulturhistoriska industrimiljöer
”Inventering av kulturhistoriska industrimiljöer. En handledning som i grova drag redogör för vilken processutrustning en inventerare möter i sex olika branscher: kvarnar, sågverk, snickerier, gjuterier, verkstadsindustri och anläggningar för elförsörjning.”
Bebyggelsehistorisk tidskrift
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr 43 (2002) med temat ”Industriarvet i fokus”
Vårt industriella kulturarv (Trollhättan)