Tidningar fr ett lokalt samhälle kan utgöra ett mycket intressant studieobjekt över tid (ca 30-50 år). Det kan därför vara av intresse att undersöka hur t.ex. annonser skiljer sig fr 1920-, 1950, 1980-, och 2010 tal.

Det finns intressanta ljud som kan anv för all typ av undervisning. En stor resurs finns på CornellLab of Ornithology som har offantligt med ljud fr fåglar. Åtminstone är de intressant ingång för en bra diskussion om det som människan hör idag och det som hon hör för 100 år. Vad är det egentligen som skiljer?

Ideas with a societal approach

  • Riksbankens jubileumsfond, som vid sidan av Vetenskapsrådet är Sveriges mest betydande forskningsfinansiär av svensk samhällsvetenskap och humaniora – Humtank.se
  • Duncan Needham visar i sitt eget arbete inom projektet History & Policy http://www.historyandpolicy.org hur man kan förse bland annat beslutsfattare och journalister med historisk expertis
  • Sten Rentzhog – Under hans ledning utvecklades Jämtlands länsmuseum Jamtli till ett av landets största och mest aktiva. Han har också varit verksam i Statens kulturråd, i Länsmuseernas samarbetsråd samt i statliga och kommunala utredningar. Han är nu ordförande i Nordiska museets forskarskolas styrgrupp. Så här skriver Dolly Jørgensen i ett blogginlägg – History matters to the present and the future – ”Things do not just change because a new technology is ‘available’. Rather, people develop technologies because of perceived needs, they choose to implement them because of certain understandings of the world, and in the process they often reject other possibilities” (Curie, 2015-05-20)
  • Den oönskade tredje uppgiften, kommer forskningsresultat samhället till godo? [Youtube movie]
  • En engelsk satsning där alla elever skall få en egen dator (BBC micro:bit). Man återupprepar samma sak som man gjorde på 80-talet.

T-PIPE

I projektet har ett rikt material med många lärandesessioner identifierats. Det finns flera vägar att fortsätta detta projekt. Följande två förslag kan bekräfta delar av det arbete som har gjorts i T-PIPE. Dessa är intressanta därför de problematiserar vad vi egentligen menar med lärande; som något konkret påvisbart eller som något i tiden synbart.

Ett spår är att presentera anonymiserade data med syftet att undersöka på vilket sätt elever/studenter/lärare förhåller sig till det som vi har identifierat som lärande. Vi önskar därför genomföra en undersökning som bygger på personers uppfattningar om lärande. Syftet med sådan undersökning är att studera huruvida lärande(processen) identifieras på liknande sätt av lärare och lärande.

Ett annat spår är att presentera för involverade lärare ett antal lärandesessioner. Vi tror att lärares förväntningar om progression påverkar utformning av utbildning. Detta till trots att vi kan se hur lärandeprocessen är en komplicerad historia med många turer. Denna undersökning syftar därför till att undersöka tidsaspektens betydelse för lärande i ett komplicerat samspel mellan förväntningar och utfall